Mitt i den stillsamma skogen på Hisingen, djupt omsluten av tystnaden, ligger ruinerna av ett hus som bär på en gåtfull historia. Det är en plats där tiden en gång stannade, men som nu har blivit en plats för glömda minnen och förstörelse. Huset, en gång levande med aktivitet, står nu som ett skal av sitt forna jag, gömt från nyfikna ögon, som om dess historia inte vill bli återfunnen.
Skogen runt ruinen är tät, men ändå ovanligt omgiven av moderna hem. Inte långt bort ligger kriminalvården, vars närhet förstärker den känsla av övergivenhet som vilar över platsen. Men trots dess ödslighet var det inte tidens tand som sakta tuggade på huset – det var elden.
En torsdagskväll i mitten av juni 2022, strax efter 23:40, började huset brinna. Flammorna slickade snabbt det gamla huset, förintade väggarna och taket som om själva luften var mättad med en bortglömd vrede. Kvar blev bara sot och aska. Och mitt i förödelsen stod ett enda träd, ett äppelträd, oberört av förstörelsen. På dess grenar hängde några få äpplen, röda och mogna, som en sista påminnelse om liv i en plats som annars andades död och förstörelse.
Atmosfären kring huset är mörk och dyster, som om själva naturen har tagit till sig platsens sorg. Även i ruinerna känns historiens närvaro tung, en påminnelse om att varje plats bär på sina egna hemligheter.
*Forskning pågår fortfarande och kommer att ändrats*
